Merle - en oönskad färg
Merle är en färg/teckning som förekommer hos en hel del raser. Avel med denna färg är normalt styrd av strikta regler. När en ras plötsligt blir med en färg som naturligt inte förekommit på rasen tidigare hinner standardstyrda regler inte alltid med.
På Pomeranian är just det vad som hänt.
Bakgrund - historik
Merlefärgen på Pomeranian har tillkommit genom blandrasparning, främst med Shetland Sheepdog, varför man kan fundera om dessa hundar är renrasiga även om de är registrerade som Pomeranian. Hur kan nu det vara möjligt? I USA, där färgen först tillverkades på rasen, är det tydligen möjligt att registrera valpar i ”nya” färger utan större problem. På de stora valpfabrikerna letar man ständigt efter nya ovanliga hundar att erbjuda sina kunder och exotiska färger är en av de enklare egenskaperna att avla fram. När dessa blandraser började påminna om Pomeranians registrerade man in valparna som renrasiga. Sakta spred sig dessa hundar och nu har de nått uppfödare som också ställer ut sina hundar. Här i Europa har motsvarande kategori uppfödare köpt in AKC registrerade merle Pomeranians och på så vis har vi fått in dem i våra register.
Merle i standarden
När de första merlefärgade hundarna, som registrerades som Pomeranian, dök upp i Sverige tillskrev rasklubben sin motsvarighet i Tyskland. Den tyska klubben är i ursprungslandet varför endast de kan göra ändringar och tillägg i standarden.
Det visade sig att den finska klubben hade gjort detsamma nästan samtidigt som vi.
I Tyskland tog man detta på största allvar och beslutade på det kommande årsmötet att helt förbjuda färgen. I klartext betyder det att färgen är ett diskvalificerande fel som ger priset 0 på utställning. Vid registrering står det tydligt i stamtavlan att det är en otillåten färg. Men tyvärr kan de fortfarande registreras.
Defekter kopplade till färgen
Merle är ett dominant anlag som uppför sig olika beroende på vilken färg föräldrarna har. I raser där färgen förekommer vill man inte ha kombinationer med merle x röd/rödsobel/orange/creme och även dessa färger på partcolour.
Endast parningar merle x svart eller black and tan tillåts. Vad som händer när man får avkomma mellan merle x rött/orange osv är att den röda/orange färgen döljer merlefärgen. Man får alltså en hund som ser röd/orange ut men genetiskt är merle.
Vid parningar merle x merle riskerar man grava defekter på avkomman. Inom de raser där den subvitala/letala färggenen för merle förekommer och där merle-färgade hundar används i avel ökar risken för multipla ögonanomalier.
Homozygota (MM) merlehundar (vanligen vita med blå ögon) har oftast grava ögonmissbildningar av komplicerad natur. De är dessutom vanligen sterila och helt eller delvis döva. Detta kallas merle-syndromet.
En näthinneförändring, retinal dysplasi, kan förekomma som ett av delsymtomen i merlesyndromet. Även de blåfärgade heterozygoterna (Mm) löper ökad risk för ögonmissbildningar och hörseldefekter jämfört med andra färgvarianter. Merlefärgade så kallade tigertaxar kan till exempel sakna simförmåga, alternativt "kantra" och sjunka om de hamnar på djupt vatten.
Dövhet drabbar påtagligt ofta hundar med merlefärg. Merlefärgen framkallas av ett dominant anlag (M) som "bleker" det normala pigmentet. Svart och chokladfärgad päls blir blå. Gult och sobel påverkas mindre eller inte alls.
Bland merlefärgade hundar, som är heterozygota (endast en av föräldrarna är merle) är hörseldefekter (och ögondefekter) mer vanliga än hos andra färgvarianter. Detta har undersökts närmare hos collie och tax. Av merlefärgade ("tiger"-) taxar som ingick i en undersökning var 37% döva.
Homozygoter (båda föräldrarna merle) för merleanlaget är vita med blå ögon och färgen kallas vit merle. Homozygoterna är vanligen sterila, behäftade med ögonanomalier och helt eller delvis döva. Dessa anomalier hos vit merle ingår i merle-syndromet.
Svenska Pomeranianklubbens policy
Då färgen är otillåten i standarden är det klubbens mening att man inte bedriver avel med merlefärgade hundar.